Från maiden till crone: Kvinnans cykliska resa tillbaka till sin kraft

Har du hört talas om att kvinnans liv traditionellt delats in i fyra faser – Maiden, Mother, Wild Woman och Crone?

Det är en indelning som kommer från flera gamla visdomstraditioner. Både inom keltisk mytologi, gammal europeisk folktro och inhemska kulturer runt om i världen har man sett kvinnan som en cyklisk varelse, starkt kopplad till naturens rytmer – snarare än som en linjär, statisk identitet. Även Jungiansk psykologi har använt liknande arketyper för att förstå kvinnans psykologiska utveckling.

Precis som årstiderna växlar, växlar också kvinnans energi genom livet:

🌸Maiden motsvarar våren – spirande, nyfiken och framåtrörelse. (ca -30 år)

☀️Mother är sommaren – skapande, hållande, blomstrande. (ca 30-40 år)

🍂Wild Woman är hösten – transformation, separation, inre eld. (ca 40-50 år)

💎Crone är vintern – visdom, stillhet, inåtresande. (ca 50﹢)

Och varje fas bär sin egen skönhet – och sin egen mening.

Men något har hänt. I vår moderna kultur lyfts nästan enbart maiden-fasen fram. Den unga, attraktiva, eftertraktade kvinnan som ännu inte satt sina gränser. Den vi ska förbli så länge det bara går. Den vi ska försöka efterlikna – även när livet kallat oss vidare.

Det är inte bara skönhetsindustrin som profiterar på detta. Även många moderna religioner och traditioner har förminskat kvinnans kraft, kontrollerat moderskapet, styrt kvinnokroppen och tystat våra röster. För när kvinnan vaknar – blir hon obekväm. En kvinna som är hel kan inte kontrolleras.

Och just därför är det dags att prata om de andra faserna också. För det är i dem vi blir fria. Och hela.

🌱 Maiden – den spirande början

Detta är den unga kvinnans fas. Hon är nyfiken, kreativ, spontan. Full av drömmar, lust, idéer, längtan. Hon söker sig själv genom relationer, platser, erfarenheter.

Det är en fantastisk tid i livet – ofta kaotisk, men levande. Och det är inte konstigt att samhället älskar den här fasen: Här vill vi gärna bli valda, bekräftade, älskade.

Vi är formbara – och ofta lätta att behaga.

☀️ Mother – den hållande och skapande kraften

Det här är inte bara moderskap i traditionell mening. Det handlar om att skapa, vårda, manifestera: Ett barn, en verksamhet, ett hem, ett kall.

Här tar vi ansvar. Här bygger vi. Projektleder. Vi håller ihop. Får saker att fungera. Skapar trygghet.

Men många kvinnor börjar också förlora kontakten med sig själva här. Vi ger – och glömmer ibland att vi också har behov.

Det är därför något ofta börjar skava i slutet av denna fas. En känsla av att inte längre kunna bära allt. En längtan efter något mer äkta. Mer fritt. 

🍂 Wild Woman / Queen – hemkomsten

Det här är fasen som nästan aldrig nämns – men som antagligen känns igen av alla kvinnor.  Det är perimenopausen – den intensiva övergångsperioden mellan ungefär 40 och 50 år, då hormonell, känslomässig och existentiell transformation sker på djupet.

Det är en fas som har kallats många olika namn genom tiderna: Wild Woman. Queen. Witch. Sorceress. Medicine Woman. Och alla har sin poäng. Men kanske borde den kallas för det den egentligen är: Homecoming.

För det är precis det som sker.

Vi tröttnar på att vara behagliga. Vi orkar inte längre bära allting utan att bli hållna. Vi säger ifrån. Blir rastlösa. Längtar bort. Vi börjar skriva om hela manuskriptet – ibland bränner vi det helt.

Andra kanske kallar oss "svåra", "irrationella", eller säger att vi har någon slags medelålderskris. Men vad som egentligen sker… är ett uppvaknande.

Vi växer ur gamla relationer. Platser. Sanningar. Det som en gång kändes tryggt – känns kanske nu som en bur. Det kan vara skrämmande men också befriande! 

Det är här många kvinnor börjar leva för sig själva – på riktigt. Inte för att de slutat älska andra – men för att de börjat älska sig själva mer.

Den här fasen kan också väcka upp undertryckta minnen, trauman och känslor som legat gömda i årtionden. Det är ingen slump – det är nu kroppen och psyket har kraft att möta det som en gång var för mycket. (Läs mer i blogginlägget om perimenopaus och trauma, här.)

När Wild Woman har rört om, skakat loss och rensat ut – följer ett nytt skede. Crone träder fram med klarhet, förankring och en annan sorts eld. Hon kommer inte för att förändra, utan för att stå fast i det som är sant.

🌘 Crone – visdomens fas

Crone är fasen vår kultur har osynliggjort – trots att det är här kvinnans fulla kraft träder fram. Eller kanske just därför.

Kvinnor som inte längre försöker behaga har kallats bittra. Men i själva verket är de fria.

Det är nu hon säger ifrån. Drar gränser. Slutar anpassa sig för att vara lätt att tycka om. Det hon en gång svalde för husfridens skull får henne nu att resa sig.

Hon bär erfarenhet, skärpa och integritet. Hon ser mönster andra missar. Hon vet vad som spelar roll – och vad som inte gör det. Hon slösar inte med sin närvaro.

Crone är också den fas då kvinnan förr återtog sin plats som vägledare i samhället – precis som hos elefanterna och vissa valarter, de enda arter som genomgår menopaus. Där är det de äldre honorna som leder flocken, just för att deras roll förändras efter fertila år: från att bära nytt liv – till att bära visdom.

I traditionella kulturer var det en självklarhet. I vår värld är det dags att ta den platsen tillbaka.

Detta är inte slutet. Det är kvinnan utan masker. Utan behov av godkännande. Det är hon som inte längre väntar på sin tur – för hon vet att tiden är nu.

Det är detta RisingFem handlar om.
Att kvinnor ska kunna läka – och återknyta till sin feminina kraft.
Att släppa idealen om att behaga, anpassa sig och göra sig mindre.
Att hedra sig själv, och den fas hon befinner sig i.
Att leva fullt ut – på egna villkor.

Välkommen hem.